Torsdagen den 17/8 klockan 07:45 vaknade jag av att vattnet gick. Ingen fors men kom i omgångar.
Visste först inte om det var vattnet så ringde min mamma och frågade vad hon trodde. Under samtalet kom förvärkarna som alltid annars men denna gång lite annorlunda.
Mamma kastade sig i bilen och körde från jobb hem till mig och hjälpte mig ner i ett bad.
Jag ringde sedan sambon och bad honom komma hem.
Vi körde in till Helsingborgs förlossning vid 10 tiden och jag kopplades till CTG.
Var öppen 2 cm och tappen kvar.
Blev sedan ombedd att gå en promenad på en timme och försöka äta.
Var borta tre timmar då jag fick pausa ofta på grund av värkarna.
Kopplades sedan upp igen och det var helt oförändrat.
Blev då hemskickade med två Citodon och en bokad tid till dagen efter kl 12.
Hemma på kvällen började värkarna göra mer ont.
Citodonen åkte ner så jag skulle kunna sova. Men det var knappt.
Vid 10:30 morgonen efter så väckte jag sambon och bad honon köra in mig redan då. För jag skulle inte klara mig till 12.
Det gjorde ju så in i helvetes ont.
Kaos var det på förlossningen.
Fick inget rum förens strax efter 12:30. Kopplades till CTG igen och kontroll gjordes. Lite av tappen kvar och öppen 3 cm!
Hade det inte hänt mer under natten?
Tillslut fick jag morfin i låret och kunde då slummra till mellan värkarna.
Strax innan 22 tiden var jag öppen 8 cm och bara någon minut efter fick jag lustgasen.
Sedan minns jag själv inte så mycket mer. Lustgasen blev min bästa vän.
Sambon och barnmorskan hade tydligen roligt under denna tiden då jag sa saker som jag inte hade en aning om.
Vid ett tillfälle hade jag till exempel spännt ögonen i sambon, tagit bort masken och fräst åt honom "och vem i helvete är du?!". Han hade då svarat att han var min man och så lutade han sig fram och pussade mig. Då röt jag ifrån att jag var gift. Och att min man skulle bli skitsur på honom.
Saken är ju den också att vi är inte gifta, bara förlovade.
Sa en massa andra saker också. Men blir för mycket att skriva.
Eftersom jag hade så ont så använde jag lustgasen väldigt mycket men barnmorskan ville att jag skulle andas lite frisk luft också mellan värkarna.
Så sambon såg ju på monitorn när värken var över och skulle då ta masken. Då vevade jag efter honom att ge fan i den.

Natten till lördagen den 19/8 klockan 04:15 kom krystvärkarna. Och klockan 04:41 föddes vår efterlängtade dotter Nova.
Blev 6 stygn på en innre blygdläpp.
Så från det att vattnet gick tills hon var född tog det cirka 45 timmar.
Något av det värsta jag varit med om men också det mest fantastiska och underbaraste.
Jag hade gjort om det igen hur konstigt det än låter.

Jävlar vad tiden går. Jag hinner inte med längre.

Är nu gravid i vecka 25 (24+5). På rutinultraljudet fick vi veta att vi väntar en flicka. Hon får namnen Nova Maria.

Maria får hon efter mig (släktnamn) och tilltalsnamnet Nova får hon efter bilmodellen Chevrolet Nova.

Sambon har bestämt sig för att köpa och bygga om en Chevrolet Nova som hon sedan ska få den dagen hon blir 18. Men är en bra bit dit. Så är ingen stress ;)

Sedan får hon sambons efternamn istället för mitt. Jag tycker det känns bäst.

Lite besviken på graviditeten då jag har moderkakan i framvägg. Jag känner hur hon har boxningsmatcher mot Mike Tyson därinne. Men sambon har bara fått känna på en liten "knuff" på utsidan. Men det kommer väl senare. Hoppas det iallafall. Är så rädd att han inte känner sig delaktig.

Men när hon är igång som mest brukar jag säga åt honom var han ska lägga handen och då gör han det och pussar på magen. Då brukar hon lugna ner sig <3

Vi längtar så otroligt mycket efter henne så det finns inte. Vill att hon ska ligga på mitt bröst nu. Men samtidigt börjar jag bli väldigt nervös inför förlossnigen.

Humm... Över ett år sedan jag skrev sist.

Mycket som har hänt sedan dess. Så mycket att jag inte kommer ihåg hälften.

Min fadder gick bort för någon månad sedan efter många års sjukdom :'( Även en bekant som var lite yngre än mig valde att avsluta sitt liv strax innan :'(

Finns iallafall tre positiva saker som hänt det senaste månaderna iallafall.

• Jag fick en visstidsanställning på kommunen som resurspersonal, fick även äran att jobba som hallvärd = Högre lön, mer ansvar och mycket kvällar.
• Efter två år av försök så fick vi i julas äntligen ett plus på stickan. Går på tisdag in i vecka 18 och vi är så glada och älskar den lille mer än något annat redan.
• I måndags var sambon på arbetsintervju i Malmö. Han fick jobbet och ska nu jobba sin sista månad på ODD (Oresund Dry Docks). Äntligen får han ett 7-16 jobb måndag till fredag istället för att jobba 800 timmar övertid om året. Han vill ju såklart ha tid för vår familj så detta kom väldigt lägligt med ett jobb med mänskliga arbetstider istället för att jobba röven av sig på sitt nuvarande där de aldrig hade låtit honom gå ner i timmar.

Impalan börjar det gå framåt för. Äntligen hemma från lack och vi har börjat montera innertaket. Bilen ska rulla till sommaren. Så nu får vi ligga i lite. Dock blir det bara en cruising för mig iår verkar det som. Alla cruisingar och bilträffar infaller på mina helger då jag jobbar. Men tog ut semester under Hässleholmscruisingen. Power big meet vet vi inte hur vi gör än. Många vill att vi ska komma dit. Men jag är då höggravid med en månad kvar till beräknad förlossning. Åker vi så får sambon vara nykter den veckan ifall det skulle bli dags. Vi får helt enkelt se. Skulle vilja åka på Twin Lake Run också. Men då har man kanske nyligen fött och kanske inte har den orken att köra hela rundan.

En dag i taget :)

vill skriva mycket mer. Men sitter just nu på jobb och övervakar lite handbollsmatcher. Så får skriva senare.

nu finns det ju så mycket att skriva om.

Tjingeling!

Ännu en gång så har motivationen till att blogga varit som bort blåst trots att det egentligen funnits hur mycket som helst att skriva om.

Har varit lite småjobbigt sedan sist. Veckor och månader rullar på utan ett plus på stickan. Vänner runt omkring har nyligen fått sina första och andra barn. Några har gått ut med att deras första barn ska bli syskon nästa år. Och här sitter jag och önskar och hoppas och längtar men ingenting händer.
Om en månad är det ett år sedan vi började försöka bli med barn och räknas då som ofrivilligt barnlösa.
Jobbar på att gå ner i vikt redan nu. Jag har inga problem med att jag är stor egentligen. Mina vänner och min familj älskar mig som jag är. Men vet om att vikten kommer påpekas när jag ringer in om fertilitetsutredning...

Jag får fortsätta skiva imorgon. Klockan börjar bli mycket nu och behöver vända rätt dygnet.

Snart två veckor sedan jag skrev.

Har inte haft någon större ork att skriva något.

Men nu prövar vi igen med nya energier. Om man nu kan få det.

Igår var jag på mongoolisk bbq i Malmö med familjen för att fira syrran i efterskott så att säga. Jag åkte dock bara dit för att träffa min pappa och hans tjej. Min syster och jag har nämligen inte någon större kontakt och ingen bra relation. Och ska jag vara ärlig så lär det nog faktiskt aldrig hända.

Jag har varit en elak fan mot henne i våra yngre dagar. Jag var en elak fan mot de flesta i min närhet. Men i ett antal år har jag verkligen försökt att fixa relationen med min lillasyster med "näbbar och klor". Och jag har nu gett upp.

Men jag är så otroligt glad att jag har Hoffe vid min sida som lyssnar och faktiskt verkar förstår vad jag känner.

Men jag har som sagt nu gett upp. Syrran och jag har nog bara bytt två-tre meningar med varandra sedan vi kom hem från Västerås i mitten av juli.

Tänker faktiskt inte gå in på detaljer varför det är som det är mellan henne och mig just nu. Men hon sa iallafall igår att hon "inte har gjort något fel". Sedan tycker ju jag helt tvärtom. Själv har jag inte varit någon ängel. Men jag har stått för mina fel och bett om ursäkt.

Jaja.

Annars rullar det väl på.

Hoffe jobbade natt förra helgen och jobbar natt nu igen. Men sedan ska han börja jobba dag igen. Så oerhört ensamt på kvällarna och tomt i sängen när man ska sova.

Min mens är nu sex veckor sen. Har tagit sex graviditetstest under dessa sex veckor och alla har varit negativa.

Alla har inte varit av samma märke. Jag har tagit två stycken egna från Lloyds apotek, tre stycken från graviditetskollen.se och en clearblue digital (med veckoindikator).

En vän säger att hennes graviditeter inte gett utslag förens vecka sex-åtta.

Men jag tvivlar faktiskt denna gången med. Har nämligen varit sen tidigare iår. Men inte såhär sen. Dessutom hade jag p-stav i 6 år och p-piller i fyra år innan det.

Men man vill ju så in i helvetes gärna.

Kompisar och bekanta går och föder barn överallt nu. Senast idag blev en vän mamma för andra gången. Man blir glad för deras skull, men samtidigt känner jag inte för att gratta eftersom jag vill att det skulle vara jag.

Men finns inget jag kan göra mer än att bara leva och ta dagen när den väl kommer.

Nu har jag låtit det gå några dagar sedan senaste inlägget igen.

I förrgår var hyresvärden här med en snickare.

Är nämligen så att sovrumsfönstret inte gått att stänga på ett bra tag. Och vi upptäckte varför.

Är så att nedre delen av fönsterramen har glidit ner och tagit med sig fönstret. Så var 5 mm springa mellan fönster och ram uppevid. De pratade om att laga det om några veckor.

Men cirka två timmar efter att dem åkte så hörde jag ett brak. In i sovrummet och fick se att fönstret hade börjat rasa.

Nu hade det nämligen blivit en glipa på cirka 3-4 cm mellan ram och fönster uppevid och nedre delen av ramen var nästan helt lös.

Hoffe ringde hyresvärden igen och berättade och han skulle ringa glasmästaren nästa morgon.

På eftermiddagen dök glasmästaren upp och utbrast "jösses" när han fick se det.

Han dömde ut fönstret helt och hållet. Fanns ingenting att rädda utan det är att byta ut ram och det helt och hållet. Men han lyckades dra upp fönstret och bända upp ramen så att han kunde stänga fönstret åt oss.

Så nu får vi absolut inte öppna det fönstret med risk att allting rasar. Så vi får helt enkelt använda det lilla sovrumsfönstret brevid om vi behöver vädra.

Så nu får vi se när det blir utbytt.

Idag har jag storstädat. Fick till och med ett ryck och drog ut hela tevehyllan med biosystemet och 60 tummaren för att reda ut alla sladdar. Jävlar vilken röra. Men nu är allting utrett och iordning bakom hyllan.

Hoffe sitter i gästrummet och pysslar med sitt Technic-lego. Och jag ska nu ta tag i den lilla disken som blev imorse och sedan påbörja maten. Vet bara inte vad. Någonting med färs blir det iallafall...

Som rubriken lyder. Har ju inte skrivit sedan i onsdags. Skäms på mig!   

I torsdags kom svärmor hit med några av ungarna för att fira Hoffe på 26 årsdagen. Blev kaffe och fika. Senare på kvällen när alla åkt hem bjöd jag honom på pizza. Kunde tyvärr inte bli resturang på min dåliga a-kassa   Men det var mysigt endå.

Fredagens händelse är inget jag klarar av att skriva om just nu. Enda jag kan säga är "Vila i frid". Men det räcker för er att veta just nu   

Idag kom det fler gäster för att fira Hoffe i efterskott. Nämligen tre av hans andra bröder. En av bröderna är nyutbildad kock så han stod för maten idag faktiskt. Det blev ryggbiff med potatisräfflor och beasås. Supergott blev det kan jag säga   

Nu är vi alla fem iallafall mätta och belåtna. Nu får vi se vad resten av kvällen har att erbjuda. Grabbarna sitter iallafall just nu i gästrummet och bygger med lego. Något som alltid går hem i alla åldrar   

Men jag får återkomma mer imorgon.

Ha en fortsatt trevlig kväll mina vänner!

Mitt hår har fått stå ut med mycket i så många år.

Jag har färgat håret så länge jag kan minnas faktiskt.

Det har varit svart, lila, rött, rosa, blondt. för att vara några exempel.

Sedan flätade jag in massvis med garn i alla dess färger.

Sedan har jag haft ett gäng olika frisyrer också. Bland annat undercut och tuppkam.

Men på senare tid har jag bara färgat och det har varit två olika färger. Blondt på sommaren och rött på vintern.

Men för ett litet tag sedan färgade jag det brunt. Så nära min egen hårfärg som jag kunde. För att jag skulle låta håret vila.

När det gäller frisyrer så är jag lat till vardags. Antingen är det i en hästsvans, en slarvig knut eller bara utsläppt.

Men när jag fixar håret så blir det alltid lite "pinup" om jag säger så.

Tänkte visar er vad det är för saker jag använder när jag fixar till mitt hår. Är inte mycket men endå.

Det här är frisyren som jag till 90% av alla gånger fixar till. Bandanan är något av en favorit. Har flera stycken för att kunna matcha med kläderna. Jag saknar dock en svart, vit och en olivgrön. Sedan är jag nöjd   

Endast fyra saker använder jag. Rundborste och kam för att borsta ut och tuppera allting och bobbypinsen för att hålla håret på plats exakt där jag vill ha det.

Men mitt hår är så tjockt och "glatt" att det inte räcker så. Jag måste spraya håret för att det ska hålla hela dagen.

Och då använder jag Proffs super strong hårspray. Det enda jag varit nöjd med.

Har prövat många andra men har inte hållit lika länge som denna och många luktar alldeles för mycket. Så när jag prövade denna blev jag förälskad!

Tänkte jag kunde komma med fler inlägg om hur jag gör med vissa saker. Till exempel sminkningen.

Något att fundera på